ქიმიის ტერმინთა განმარტებითი ლექსიკონი

 

exciplex ექსიპლექსი
An electronically excited complex of definite stoichiometry, "non-bonding" in the ground state. For example, a complex formed by the interaction of an excited molecular entity with a ground state counterpart of a different structure. განსაზღვრული სტექიომეტრიის ელექტრონულად აღგზნებული კომპლექსი, "არაშემაკავშირებელ" ძირითად მდგომარეობაში. მაგალითად, კომპლექსი, რომელიც წარმოიქმნება აღგზნებული მოლეკულური ერთეულის ურთიერთქმედებით სხვა სტრუქტურის ძირითად მდგომარეობასთან.
See also: excimer ასევე იხილეთ: ექსიმერი
Source | წყარო:

1. PAC, 1994, 66, 1077 (Glossary of terms used in physical organic chemistry (IUPAC Recommendations 1994)) on page 1114

2. PAC, 1996, 68, 2223 (Glossary of terms used in photochemistry (IUPAC Recommendations 1996)) on page 2241